Ja det är ett problem, men är inte det lite som med Moderater, Sossar och TV-avgiften. En sosse som inte betalar är en hycklare, men en Moderat som inte betalar beter sig bara som en förväntat sig. Socialistiska rörelser som brister på jämställdhet hycklar medans det av konservativa endast är vad en förväntar sig.

Gör anarkismen finns inga ursäkter till mansdominans, det strider såklart mot grundidén. Samtidigt öppnar det kanske upp för kritik att kalla sig feministisk/anarkistisk. Frågan kring hur anarkismen som social rörelse kan bli mer inkluderande är oerhört viktig. Ett svar är nog att lyfta fram viktiga kvinnliga teoretiker (Emma Goldman, Voltairine de Cleyre, Lucy Parson, Cindy Millstein, Peggy Kornegger, Ruth Kinna). Att vara tydlig med att sexistiska beteenden inte accepteras. Att skapa förutsättningar där alla får möjlighet att göra sin röst hörd, så som delanderundor, handsignaler och att som organisatör bevaka att kvinnor och queers bjuds in som föredragshållare/inspiratörer är några grejer jag plockat upp som erfarenheter

Sen tänker jag att den patriarkala maktordningen gör det socialt dyrare för icke-män att rebellera (det är också socialt dyrare att va anarkist med 36 än med 22) och det inskärper behovet av anti-patriarkal kamp och där upplever jag anarkafeminism/queer anarkism som de bästa utgångspunkterna.