Livet med sjukersättning kan vara rätt fattigt på innehåll. Man blir lätt isolerad. Man får inte göra någonting som kan misstolkas som ett jobb. Även volontärjobb är ett känsligt område.

Ska man följa regelverket så ska handläggaren veta om man börjar delta i kommunens Dagliga Verksamhet, går på någon praktik eller gör någon annan förändring som skulle kunna påverka sjukersättningen.

Som vanligt är det den med sjukersättning som kan göra fel. Aldrig försäkringskassan som myndighet. Så är det i praktiken.

Samtidigt står det i reglerna på hemsidan för myndigheten att man ska kunna delta i föreningslivet men jag har sett många vittna om egna erfarenheter av handläggare som hindrat dem till att engagera sig politiskt tex. Trots att ingen inkomst tagits emot. Det vara ev uppdrag som var problemet i handläggarens ögon.

Regelverket för sjukersättning är luddigt. 10 olika handläggare kan göra 10 olika tolkningar av lagen och därmed ge 10 olika beslut om samma ärende.

Så i praktiken kan en få godkänt att skriva och ge ut en bok medan en annan kan få sitt bloggande ifrågasatt.

" Orkar du blogga, så orkar du att jobba. "

Den med funktionsnedsättning och lever på sjukersättning måste också kunna ha ett liv. Man måste kunna ha hobbies utan att ens inkomst blir ifrågasatt hela tiden.

Och när de prövar ens arbetsförmåga mot ett sk. " vanligt förekommande arbete" måste de ju jämföra med något som i verkligheten existerar. Och ja en handläggare bör lägga fram förslag på vad hen menar med just " vanligt förekommande arbete " i det egna ärendet.

Jag anser att myndigheten har alldeles för stor makt över individens liv. Kanske borde en AI få handlägga ansökningarna om sjukersättning? Då kan ingen mänsklig faktor göra godtyckliga beslut efter egna åsikter.