Ola pratar vidare om problemen med den moderna fotbollen, och dess spänning mellan ritual och spektakel. Intressant, men det riktiga wowet kom med Jonatans prata. Jag vet inte om det om det var att pratan var så himla välskriven eller om det bara var sådan igenkänning. Han skildring av polisen är liksom alla mina kontakter med polisen under tonåren och tjugoårsåldern. Som aktivist, som medborgare, som vadsomhelst. Sättet de bryter mot lagen. Sättet de ljuger. Sättet de ser på en. Wow.