Skatteverket har betalat ut rekordstora belopp i statlig lönegaranti efter Northvolts konkurs. Batterijättens tidigare vd Peter Carlsson har mottagit 235 200 kronor, enligt SVT. – Han verkar inte bry sig, säger nationalekonomen Magnus Henrekson.
Kommentar: En central del av aktiebolagsformen som koncept är att ägare och till stor del styrelse som huvudregel ska vara ansvarsfria för bolagets ekonomiska och juridiska problem. Det började som ett sätt att stimulera entreprenörskap genom att ge investerare riskfria sätt att testa affärsidéer. Jag skrev om problemet i Arbetaren för fem år sedan.
Vad kan man göra åt det, om inte bara avveckla ansvarsfriheten eller hela aktiebolagsformen? Jag tror att det viktigaste är att reglera mängden bundet kapital. Det bundna kapitalet är det som ska täcka upp för kostnader man dragit på sig vid konkurs. Just nu har vi en one-size-fits-all. Nästan alla bolag har exakt samma krav på bundet kapital - 25 000 kr. Trots att vissa klarar sig med mycket mindre och många skulle behöva väldigt mycket mer.
Jag tror att man kan sänka huvudregeln för aktiekapitalkrav till en krona, men istället reglera att man inte får dra på sig olika typer av skulder (upparbetade löner, fastigheter, lån) utan att binda en viss procent av totalsumman i kapital. Vill du betala ut 1 000 000 kr i månaden i löner? Då kanske det är rimligt att kräva att du kan visa upp ett bundet kapital på 100 000 kr.
Det här problemet gäller ffa stora uppstartsbolag som Northvolt och fifflande underentreprenörer i ffa byggbranschen. Den första gruppen har revisionsplikt, och där skulle man kunna ålägga revisorer att årligen göra ytterligare bedömningar om hur långt den bundna kapitalmängden täcker bolagets risker och ta fram branschspeficika standarder. I den senare borde man kunna reglera att revisorerna för huvudentreprenörer granskar täckningen för underentreprenörsansvaret.
@laxsill@aggregatet.org ping @dagensarbete och @tidningen_arbetaren