Jag har själv försökt att inte kategoriskt avfärda allt som har med AI att göra men min ryggmärgsreflex är att det är något dåligt när AI påtalas.

Därför uppskattar jag texter som har andra perspektiv. Den här delen tyckte jag var intressant:

Så vad händer då i framtiden när alla kommer att kunna realisera sina visioner och idéer på en bild med bara ett par knapptryckningar? Eller rentav, med hjälp av AI, kunna generera fram själva visionerna?

Jag tror att det är här den faktiska oron för AI-konst föds. Inte i att någon icke-kännade entitet skulle kunna analysera fram ”konst”, utan att vem som helst av oss människor kan bli fri att göra det. Varför är tanken så skrämmande, att alla skulle kunna göra ”konst”? Vad är det vi är så rädda ska gå förlorat?

Vad säger ni andra om just AI-konst? Bu eller bä eller beror på?

  • tankepolisM
    link
    fedilink
    Svenska
    arrow-up
    4
    ·
    edit-2
    8 months ago

    AI generellt handlar ju om att automatisera tråkiga eller uppenbara processer (enligt mig) vilket friger oss tid till att verkligen fokusera på det med substans till skillnad från det utan, eller det som “bara är produktion”. Du kan tänka dig en motsättning mellan det produktiva och det kreativa som motpoler (inte helt naturligt för många) men som ett exempel tar det inte någon kreativ förmåga att producera 1 A4 papper, vi kan den processen och den är i stort automatiserad. Det handlar om ägandefrågor i relation till produktionskrafterna (som vanligt). Det är dock så att samma sak händer med “konst”, konsten är både produktiv och kreativ i samma mening som med A4 pappret. I ena änden är det kreativa och meningen med konsten, i andra änden är det produktiva valet av motiv, färger, former, osv.

    Alltså “konsten” är inte alltid “konst” varken med eller utan AI. Konstens verkliga kreativa delar skiftas och snävar in i en betydligt mindre del av “konstprocessen” som i sig skiftas till en mer produktionsliknande, men detta är inget fel i sig, det är bara vanlig utveckling och det blir en fråga om hur du använder de nya produktiva verktygen för att realisera verklig kreativ konst, här är ett bra exempel på vad jag anser är en korrekt anpassning till de nya verktygen: https://www.svt.se/kultur/recension-arvida-bystrom-blandar-ai-sex-och-sota-djur

    Att demokratisera produktionsmedlen (AI modeller och hårdvara) för konstnärer att kunna hänga med i utvecklingen blir allt viktigare, men vi är “vänster” så detta anser vi redan (och accepterar som självklarhet) om alla produktionsmedel. Men det finns “AI-sekundäreffekter” som dessa system och modeller måste skyddas från. Kort så måste de skyddas från sig själva (så att de inte tränas på sina egna utkast) annars kommer de “degenerera” i en spiral där de allt mer tränar och förstärker på en felaktig norm. Detta kallas för “överträning” inom maskininlärning och går inte att komma runt. Ett annat problem som kanske är mer intressant är huruvida vi skall tillåta fri användning av dessa system med tanke på hur mycket energi och i slutändan koldioxid de kräver för att kunna producera sina alster.

    tl;dr AI verktygen skiftar det som tidigare ansågs vara kreativt till det som kan anses vara produktion, det är inte fel eller problematiskt, det har skett genom hela vår utveckling, den verkligt kreativa delen av processen finns kvar eftersom AI är inkapabel till att vara kreativ.