På internet finns numera ett antal sajter, ibland kallade ”skuggbibliotek”, som ett klick bort erbjuder hundratals miljoner artiklar och böcker.
– Det är en otrolig täckning. Inom till exempel medicin handlar det om 95–96 procent av all forskning, berättar Zakayo Kjellström, som skriver en doktorsavhandling om fenomenet på Umeå universitet.
Och
En förklaring till den medicinska dominansen kan vara ekonomisk: De stora tidskrifterna, New England Journal of Medicine, Lancelot, Nature, Science, är alla väldigt dyra. Och en hel del av deras material är fortfarande låst.
– Det handlar om femtio procent av aktuell forskning, så det är rätt mycket som är onåbart.
Det finns med andra ord uppenbart demokratiska aspekter av skuggbiblioteken. De som startar och driver dem har också generellt starkt ideologiska drivkrafter. I ett manifest som flera av dem har publicerat motiverar de sin verksamhet med betalväggarna och förlagens enorma vinstmarginaler.
– Man upplever att forskningen kommodifieras; att den säljs och köps på ett sätt som inte är gynnsamt om vetenskapen ska fortskrida som den borde göra. Kostnaden för den kan ibland vara absurd, inte bara för privatpersoner och enskilda institutioner, utan också mer generellt för det globala syd.
You must log in or register to comment.
Jag skrev det här på Mastodon också, men det är frustruerande hur folk verkar tycka att “streaming-tjänstmodellen” är en “lösning” på piratkopiering. Elsevier är Spotify i den här industrin, och det är i den här industrin som det är mest uppenbart hur skev den här modellen är. Forskarna gör i princip allt arbete gratis — skrivandet av artiklar, editing, och peer review görs av forskare — och sen stjäl Elsevier rättigheterna till aritklarna som de sen använder för att bedriva utpressning mot universiteten. Lösningen på skuggbibliotek är inte att göra kunskap till privategendom.
Exakt! Snacka om mellanhand som egentligen inte behövs
