Jag läser Enshittification av Cory Doctorow nu, sist på bollen men värt ändå.

Eftersom jag sett flera långa intervjuer om boken är det mesta gamla nyheter men det finns ändå godbitar som inte uppmärksammats i intervjuerna. Ett intressant resonemang är det om hur olika former av disciplin gör marknaden bättre.

Framförallt har Doctorow ett filosofiskt argument för argument för reglering och konkurrens som är intressant. Doctorow är liberal, och resonerar inifrån ett frimarknadsparadigm. Däremot påpekar Doctorow hur konkurrens på marknaden inte bara tvingar företag att vara bättre producenter. Finns friare rörlighet och skydd för arbetssäljare/arbetstagare så tvingar det företagen att vara bättre arbetsgivare.

Argumentet för disciplin blir därför ett argument för reglering. Reglering brukar lyftas fram som en faktor som hämmar innovation. Doctorow menar tvärtom att rätt reglering skapar en disciplin som gör marknaden bättre.

Doctorow pekar ut disciplinerna konkurrens, reglering och självhjälp. Den sistnämnda är rätten och möjligheten att själv laga, modda och vidareutveckla produkter och tjänster. Alla dessa disciplinerande faktorer tvingar marknadsaktörer att bli bättre.

En svaghet i Doctorows argument så här långt är hur internationell konkurrens mellan stater underminerar de regler och villkor som finns och beöyser behovet av internationell solidaritet, internationellt samarbete och internationell reglering men då behöver vi släppa tanken på att vi i OECD per default har rätt till en bättre levnadsstandard än fattigare länder. Ett race to the topp skulle behövas.