Tre handelskoncerner dominerar hela den svenska livsmedelsbranschen vad det gäller försäljning till konsument. ICA, Axfood och Coop. Dessa tre är väldigt olika. Ägarstrukturen är väsensskild.
You must log in or register to comment.
Det finns 4 stora aktörer på svenska marknaden varav AXfood är störst. De har flest kedjor under sitt paraply. Sedan är det ICA med huvudkontor i Stockholm. Coop är delvis ägt av medlemmar i ett cooperativ. Men sedan har vi Lidl vars ägare sitter i Tyskland ( har jag för mig).
Själv går jag mest på den kedja vars sortiment jag trivs bäst med och då blir valet ICA. COOP gillar jag inte alls. Har bara fått dåligt intryck från kedjan. Lidl har jag svårt för. Vissa produkter kan vara intressanta men de har mycket ointressant också. Från Axfood är det mest Willys och Hemköp som jag har erfarenhet av. Willys har ibland bra pris på vissa varor. Hemköp är väl lite dyrare istället.
Samtliga aktörer kräver nästan uteslutande att man är medlem i någon form av kundklubb för att man ska få tillgång till kampanjer med lägre pris. det är kanske här man skulle kunna göra förändringar. Att kedjorna inte får ha kundklubbar utan är det extrapris ska alla har tillgång till kampanjen.
Coop är ju ingen storkapitaliskedja. Men de är idag ofta dyrast. De har inga utomstående kapitalintressen som äger butikeran utan det är i de flesta ekonomiska föreningar som äger dem (ibland indirekt via ett bolag).
Jag har också en annan syn på Coop än ICA men hur mycket är det en forna glans och hur mycket är verklighet?
Jag vill gärna engagera mig på något sätt så att coop kan bli bra. Men enligt Sara Kristoffersson som skrivit en bok om matkedjans historia, så är inte mycket kvar:
Enligt Coop själva är det fortfarande deras cirka fyra miljoner medlemmar som äger kedjan. Men Kristoffersson håller inte med.
– Jag tycker att det är trams. Vad äger man för någonting? Varumärket?
Tidigare fick medlemmarna återbäring från vinsten. Så är det inte idag. Istället erbjuds de bonuspoäng i olika nivåer, baserat på hur mycket de spenderar. Det liknar modellen i andra stora livsmedelskedjor.
Och sen:
Cirka 120 av Coops 820 butiker drivs idag av franchisetagare, alltså självständiga näringsidkare som lånar Coops varumärke. Det innebär att vinsten delas ut till aktieägare.
– Det finns inget kooperativt samägande. Tidigare ägde man som medlem industrier, fastigheter och butiker. Men sedan 80-talet har KF sålt det mesta. Och jag tror inte att något har gått tillbaka till medlemmarna.
https://www.etc.se/inrikes/kooperativa-foerbundet-fraan-folkroerelse-till-kraemarroerelse
Å andra sidan är bara 120 av Coops 820 butiker franchise. Det är ju dessa som man vill undvika.
Jag skulle gärna lära mig mer om det här! Vilka Coop-butiker bör man stödja eller undvika? Vilka förändringar kan man få butiker att göra?
Cirka 60 av Coops butiker är äkta koopearitv där medlemmarna faktiskt har inflytande. De som sköts och ägs av franchisetagare är ofta de mest lönsamma. Det finns också många Coop-butiker som inte ägs av nån förening alls utan av ett bolag (de gamla nettobutikerna).
