Jag reagerade när jag läste på om Kulturskolan Raketen som på sin hemsida skriver att de är ett aktiebolag och att “Skolan är icke vinstdrivande och viktiga pedagogiska och ekonomiska beslut fattas i kooperativ anda.” Vad innebär det i praktiken? Till vilken gräns är det lagligt att säga så? Skolan går ofta plus, sex till sju siffror, och de tar ut utdelningar en klar majoritet av tiden. Här är lite data jag tagit ut från årsredovisningarna på allabolag.se:

Utdelningar senaste åren är

  • 742 kkr (2022-12-19)
  • 726 kkr (2021-10-29)
  • 705 kkr (2020-10-28)
  • 300 kkr (2019-11-08)
  • 300 kkr (2018-12-10)
  • 390 kkr (2017-11-30).

Vinster senaste åren:

  • 19-20 1,5 mkr.
  • 20-21 1,2 mkr.
  • 21-22 700 kkr.
  • 22-23 800 kkr.

Och jag blir såklart nyfiken. Hur fattas viktiga ekonomiska beslut i “kooperativ anda”? Får personalen eller föräldrarna vara med och rösta om utdelningarna?

  • laxsillOPA
    link
    fedilink
    Svenska
    arrow-up
    2
    ·
    9 months ago

    Jag gjorde en slagning i registret för verkliga huvudmän och bolaget är helägt av en person.

    • samuelM
      link
      fedilink
      Svenska
      arrow-up
      1
      ·
      9 months ago

      Riktigt härligt kooperativ och kollektiv känsla! :) Snacka om slugt att suga ut skattepengar men låtsas som att man är ett kooperativ.

      Det är knasigt med alla dessa AB. Men samtidigt vet jag ju att om man skulle vilja göra något kooperativt så är det så sjukt fördelaktigt att använda sig av AB så man skulle nog försöka väva on det på något sätt. Men man kan väl ha stadgar för AB också, eller? Eller åtminstone reglera på något sätt.

      Men om ett gäng skulle vilja skapa ett kooperativ, hur bör man göra? Ekonomisk förening är ju “rätt” svar men det har sina begränsningar också.

      • laxsillOPA
        link
        fedilink
        Svenska
        arrow-up
        4
        ·
        9 months ago

        Det finns en särskild form av aktiebolag som är mycket ovanlig, men jag vet iallafall en skola som har det. SVB (särskild vinstuttagsbegränsning). Där regleras en maximal utdelning som är mycket låg. Om det är just vinstuttagen man är emot (som är fullt tillåtna i ekonomisk förening) så går det ju att antingen driva ideell förening eller kanske ännu bättre att driva ett aktiebolag som helägs av en ideell förening.

        • samuelM
          link
          fedilink
          Svenska
          arrow-up
          1
          ·
          9 months ago

          Just i skolfallet vill man undvika vinstutdelning. Men om man t.ex. har ett kooperativ för en webbyrå (som ligger närmast till hand för egen del) och man är typ 5 personer men att man kanske anställer fler och att folk slutar lite då och då och man samtidigt vill att alla anställda ska ha samma demokratiska rättigheter, då är kanske ekonomiskt förening bäst?

          Men ja, om man vill att verksamheten som helhet ska styras demokratisk av några så är en variant som du säger att ha en förening som äger ett AB.

          • laxsillOPA
            link
            fedilink
            Svenska
            arrow-up
            4
            ·
            9 months ago

            Ja absolut! För mig går den stora skillnaden mellan om ens verksamhet är en del av den skattefinansierade välfärden eller inte. En webbyrå arbetar ju i regel mot faktura, och har frihet att sätta pris själva. Men en skola får ett rätt precist antal skattemedel från staten för att barn ska få en god utbildning och studiemiljö. Då känns det helt sjukt att ta ut utdelningar.

          • Anders_SA
            link
            fedilink
            Svenska
            arrow-up
            3
            ·
            9 months ago

            Det flesta företag som ägs av de anställda i Sverige är aktiebolag. Ofta kan det var så att de finns en förening eller stiftelse som äger aktierna för de anställdas räkning. Alla anställda som vill alternativt alla är med i föreningen. Det senare gäller exempelvis för den personalkontrollerade stiftelsen som är största aktieägare i Handelsbanken. I andra företag kan bara en del vara delägare (arkitektbyråer, advokatfirmor etc där delägarna ofta kallas partner). I det svenska fisket är alla företag ägda av de anställda. I större företag (10-15 anställda) oftast av en del av de anställda och i mindre företag (under 5 anställda) oftast alla. Ofta är delägarna också släkt med varandra.