Helt nytt för mig om hur den algeriska frihetskampen resulterade i förhållanden där många arbetsplatser togs över av arbetarna.
Här finns en intressant jämförelse med andra kooperativbildanden till följd eller inför revolutioner i: Jugoslavien, Argentina, Spanien under inbördeskriget och Kina. Det som intresserar mig med dessa historiska exempel är skalan. Det handlar inte bara om ett kooperativ (som det ju finns många av) utan om hela länders eller regioners ekonomier. En intressant faktor som tas upp i podd-avsnittet är graden av förberedande mobilisering. I Spanien fanns en välorganiserad anarkosyndikalistisk rörelse från 1850-talet, Algeriet hade knappt fackföreningar då dessa förbjudits av den franska kolonialmakten.
Finns fler intressanta historiska exempel och vad kan en lära sig av dem?
Sverige hade ju några av västvärldens största kooperativa företag på 1970-talet. Det utvecklades ju under hela 1900-talet genom självorganisering. Men det var ju främst producentkooperation (mejeriföreningar, slakteriföreningar med mera), konsumentkooperation (KF) och boendekooperation (HSB, Riksbyggen).
Arbetarkooperativa företag var dock inte vanligt och det är väl främst det du efterfrågar. Men BPA som ju var ett av de största byggföretagen och kan nog räknas dit fast på 1970-talet hade det tagits över av fackföreningen Byggnads. Organiseringen av fisket i Sverige vara också kooperativt med vadlag, backelag, båtlag (partrederier) etc. Så hade fisket varit organiserat sen 1500-talet.
Framväxten av de kooperativa verksamheterna i byggbranschen är förmodligen väl värda att studera. Det omfattar ju både arbetarkooperation (byggillen och BPA) såväl som bostadskooperation som HSB och Riksbyggen. Även de allmännyttiga bostadsstiftelserna var ju en del av detta. Många av de företag som idag är stora kommunala bostadsbolag i aktiebolagsform var från början stiftelser som ju fungerar som ett slags föreningar. Bostadsmarknaden var på 1970-talet helt styrd och dominerad av alla dessa företag.
Sen är ju en del av Spaniens arbetarkooperativ fortfarande mycket stora företag.
Ändå väldigt häftigt när man tänker på det!
Jag har funderat på vilka möjligheter medlemmar idag har att påverka Coop. Bilden av Coop som ett kooperativ som är “lite bättre” krossades rätt hårt när de ökade sina rekordvinster nu senaste året genom höjda priser. Vad finns det för möjligheter att ta tillbaka makten?
Den stora skillnaden för Coop är ju att de sålde all tillverkningsindustri de hade. Och så slogs ju småföreningar samman till stora föreningar. Samma utveckling har ju skett i bondekooperationen. Men makten har jag ingen riktig koll på.
Jag pratade med en person frå Companion som var väldigt positiv till att engagera sig som lokalt butiksombud. Vet inte exakt vad man kunde göra dock. Men ibland kan det ju vara att maktpotential ligger och skvalpar
Såg också nu att Flamman skrev om en bok om Kooperativa förbundet:
Otroligt spännande! Det ska jag lyssna på!
Jag har hört också att det ändå är rätt många som jobbar inom kooperativ i USA till och med.
Jag är väldigt intresserad av arbetarkooperativ. De senaste jag känner till är Rabash (webbyrå) och Fria Tidningen (eller tidningarna) men inga är kooperativ idag längre tror jag.
Men nog har jag gått och funderat på om jag inte borde starta ett kooperativ för en webbyrå 😎