Vad skulle vara det bästa sättet att skapa ett demokratiskt aktiebolag? Som jag ser det finns två bra sätt:

  1. En demokratisk förening startar ett aktiebolag där föreningen äger minst 51% av aktierna. Där den som arbetar i företaget är medlem i föreningen.
  2. Bolagsordningen konstituerar företaget som demokratiskt och arbetarägt.

Vad vore bäst, har du några kunskaper eller åsikter om specifika bestämmelser i bolagsordningen som bäst skulle gagna syftet?

Målet med frågan är att få inspiration kring hur ett arbetarägt aktiebolag skulle kunna konstitueras.

  • frikretsASvenska
    4·
    1 month ago

    Då måste jag fråga, finns det någon fördel med ett AB kontra en ekonomisk förening?

    • laxsillMASvenska
      5·
      1 month ago

      Intressant fråga! För de som är medlemmar i ett SAC-förbund finns en tråd på forumet där jag skrivit om just detta här. Klistrar in:

      Skillnaden mellan ekonomisk förening och aktiebolag har tidigare inte varit så stora, och man harmoniserade lagstiftningarna så att de skulle återspegla varandra mer för några år sedan. De stora skillnaderna är:

      1. Inget krav på bundet kapital. Det är nog framför allt det som gör att man ogärna ingår osäkra och riskfyllda avtal med ekonomiska föreningar. Som jag ser det borde det på sikt göras möjligt för föreningar att binda kapital på samma sätt som aktieägare kan (och måste) göra.
      2. Två former av utdelning. Inom ett aktiebolag kan man bara dela ut vinst exakt fördelat enligt ägande. En procents ägande är alltså en procent av samtlig utdelning. I en ekonomisk förening har man även möjlighet att utdela i proportion till aktivitet i föreningens verksamhet.
      3. Olika system för medlemskap/ägande. För att bli medlem/ägare i ett aktiebolag köper man en andel (aktie) som man antingen måste köpa av en existerande aktieägare eller i samband med att bolaget utfärdar nya aktier (nyemission). För att upphöra att vara medlem måste man sälja aktien till en annan person, eller så måste ens aktie dras in. I en ekonomisk förening ansöker man om medlemskap som i en vanlig förening, betalar in en medlemsinsats som läggs på tidigare medlemsinsatser. När man lämnar föreningen betalas medlemsinsatsen ut till en. Det finns såklart många fler skillnader men dessa skulle jag säga är de praktiskt intressanta. Både aktiebolag och ekonomisk förening kräver att organisationens verksamhet är av ekonomisk karaktär, alltså att de måste förvalta medlemmarnas/ägarnas ekonomiska intressen. Det innebär att aktiebolag är mindre flexibla med in- och utträde av medlemmar (vilket gör dem opraktiska om man har mycket ruljans på medlemmar) och hur man hanterar utdelningar. Men de är å andra sidan en mer stabil motpart mot leverantörer och kunder som ges det statliga skydd vid konkurs som aktiebolagsformen är byggd för. Däremot är båda vad jag ser fullt lämpliga för kooperativ. Det viktiga är hur ägandet är organiserat i relation till anställningsstyrkan, inte organisationsformen. En ekonomisk förening kan ägas av ett fåtal och ha en stor mängd anställda utan medlermskap. Ett aktiebolag kan vara ägt av hela personalstyrkan.

      Och sedan när någon föreslog att emittera och indraga aktier för att få in och ut anställda:

      Det där låter som en hanterbar metod vid låg medlemsomsättning, säg en verksamhet med upp till tio anställda som också är delägare. Jag vet inte hur det ser ut internationellt, men i Sverige kräver nyemission och indragning 1) beslut, huvudsakligen på stämman men stämman kan delegera rätten till bolagsstyrelsen, 2) anmälan till Bolagsverket och 3) erlagd avgift till Bolagsverket. Görs det ofta blir det nog betungande, och då kan ekonomisk förening i praktiken vara mer fördelaktigt. Jag skulle säga att medlemsomsättningen är den mest centrala faktorn i beslutet om organisationsform för kooperativ (mellan aktiebolag och ekonomisk förening). Ska också säga att de typer av förbehåll man kan lägga in i en bolagsordning beskrivs kort här. Sedan är det ofta vanligare och mer praktiskt att reglera ägandet i aktieägaravtal än i bolagsordningen av flera skäl (större flexibilitet i vad man kan bestämma, lättare att ändra, är inte publik information) och sedan göra aktieägaravtalet tvingande för aktieförvärvande. Nackdelen är väl att den friare formen gör det svårt att göra säkert utan att koppla in en affärsjurist. Förbehåll kan den simplaste redovisningskonsult och även väldigt många lekmän förstå och styra upp.

      • JonathanOPSvenska
        4·
        1 month ago

        Tack, värdefullt att den här texten även finns på Aggregatet (för Konstellationen iaf) Skulle ett förbehåll då kunna säga att alla ägare har rösträtt men endast för första aktien?

        • laxsillMASvenska
          3·
          1 month ago

          Nej, det tror jag inte. Däremot kan man reglera sådant i aktieägaravtal. Däremot kan man manipulera rösträtt med A- och B-aktier, men det har sina begränsningar. Se här:

          Du kan besluta att ta in olika aktieserier i bolagsordningen där olikheten består i att aktierna har olika antal röster på bolagsstämman. De kallas oftast A-aktier och B-aktier. Du kan också ha fler än två serier som skiljer sig åt vad gäller röstvärdet. Röstvärdet för varje aktie i det ena aktieslaget kan vara ett annat än det för varje aktie av det andra slaget. Det är viktigt att känna till att aktiebolagslagen inte tillåter att röstvärdet för en aktie är högre än tio gånger röstvärdet för en annan aktie. Det är oftast så att A-aktierna har ett högre röstvärde än B-aktierna, men det motsatta kan också förekomma.

          Men det låter som att aktieägaravtal är det bättre sättet att reglera det.

          • JonathanOPSvenska
            2·
            1 month ago

            Men då behöver en affärsjurist titta på det? Det hade ju varit intressant att ta fram ett aktieägaravtal som mall för arbetarkooperativ. Förekommer anledningen så skulle ju det kunna vara en möjlighet kanske?

            • Anders_SASvenska
              3·
              1 month ago

              Det finns en mängd företag som är aktiebolag men ägda av de anställda. De gäller många advokatbyråer och arkitektfirmor. De har bolagsordningar som reglerar detta. Titta på dem för hur det faktiskt kan se ut. Vanligt är att ha en förening (kan vara ideell eller ekonomisk) som äger aktierna i bolaget (Handelsbanken är ett sådant exempel).

              • JonathanOPSvenska
                2·
                1 month ago

                Helt klart intressant och rätt väg att gå att titta på hur det ser ut i olika verksamheter. Slås av att det vore intressant att läsa in sig på forskningsläget.

                Jag upplever ett dilemma kring många kooperativ. När jag tänker kooperation önskar jag en demokratisk kontroll där de delaktiga har inflytand i den utsträckning de berörs av besluten. Många kooperativa företag har anställda som inte har så mycket att säga till om i verksamheten. T.ex. en advokatfirma med ett fåtal partners som sedan anställer lönearbetare som vilket företag som helst. Det hade varit intressant att kunna göra en relevant distinktion där.

                • Anders_SASvenska
                  1·
                  1 month ago

                  Det är vanligt att kooperativa företag också har anställda som inte är delägare. Systemet med partners är en del av det. Men det är även vanligt i andra kooperativa företag. Exempelvis förekommer det att personer som arbetar på ett företag som ägs av de anställda inte vill vara delägare. Det finns en mängd forskning om de baskiska kooperativen som är intressant.