Vi börjar med en öppen diskussion! Dela med er av era upplevelser - vad har gjort intryck på er såhär lång?
Jag kommer underhand och efter behov bidra med frågeställningar i tråden - men lämnar samtalet först öppet!
Läste färdigt kapitel 1-3 igår och är så glad att vi kör den här gruppen så att jag kommer loss och läser boken som jag verkligen vill läsa.
Jag gillar flera saker. Dels att det är en framtidsbok där klimatet skitit sig men att det offentliga gått in och agerat. Men gillar också att han skildrar att det fortfarande finns stora politiska spänningar.
Jag gillar att han verkar ta upp frågan kring hur man bör organisera samhället och vilken roll ekonomin och kapitalet spelar. Jag gillar de politiska diskussionerna mellab karaktärerna.
Sen är det en härlig DIY-stämning. Påminner en del om Corys bok Makers där DIY dominerar boken.
Jag har läst många böcker av Cory. Känns som att han blir mer och mer tydligt vänster. Håller ni med om det?
Jag tycker att det beror på vilka böcker. Little brother är inte lika mycket så men t ex For The Win och Pirate Cinema minns jag som relativt vänster? Typ på samma nivå kanske? Edit: och såklart radicalized!
Ahh! Började läsa Radicalized. Det är väl en novellsamling där en av novellerna handlar om brödrostar i ett flerbostadshus?
Ja precis! Det är unauthorized bread. Men novellen som heter radicalized är riktigt vänster.
Då ska jag definitivt läsa vidare!
[2] Vi möter Brooks’ mor/far-far redan i prologen. Karaktäriseringen följer ganska välbekanta linjer av en äldre rasistisk släkting. Karikatyren “Gramps” utgör en motpol i berättelsen. Hur upplever ni Gramps och vad bidrar karaktärsteckningen med till den större berättelsen?
Det är en familjemedlem som huvudpersonen har hårda politiska konflikter med. Det känns som ett sätt att illustrera att dessa personer finns överallt och det kommer vara smärtsamt att hantera.
Jag tror att han byggs upp som en enkel rasse för att en av vändpunkterna blir att Brooks faktiskt kan lära sig något av det. Jag har haft en idé om att det kommer handla om vapnen eller preppingkitet i stort. Kanske att det behövs för motståndet mot staten typ.
Jag tycker att det är ett smart sätt att kunna skildra “den andra sidan” genom att en nära släkting gör att man får mer insyn.
Jag tänker mig att man säkert senare i boken kommer få lära känna Gramps mer. Ser fram emot det!
Jag håller med att genom att ha nära släktingar som motpart är mycket lättare att få insyn på andra sidan.
[1] Har ni läst något annat av Cory Doctorow? Hur passar den här boken in i författarens oeuvre?
Håller med Samuel att det känns, om man har följt honom ett tag, som att det blir mer och mer uttalat socialistiskt perspektiv. Hans föräldrar var radikala om jag minns rätt, men jämfört med böckerna skrivna tidigt i karriären så var det förhållandevis mer fokus på hackers, makers, pirater och till och med lite techno-bro-entreprenörer emellanåt. Senare år har tonen frångått young adult-genren och samtidigt blivit tyngre i dom teman som tas upp. Tror vi har kommit in i hans mogna period som författare.
Håller helt med! Jag älskar dock hans maker-inspirerade böcker. Pirate cinema t.ex. är ju fantastisk! Det är ju gött att läsa skönlitteratur som bara är skön 😎 Allt måste inte ha ett väldigt konkret politiskt budskap
Under tiden jag väntade på boken lysnade jag på Surface attack och Radicalized.
The lost cause pasar supper bra i den här kontexten. Huvudkaraktärerna står emot allt sort av “oppression” och framför allt mot strukturerade diskriminering.
Jag har läst massvis av hans böcker. Den här boken går i linje med andra grejer men jag gillar hur han tar sig an klmatomställningen, klimatanpassningar och ekononi.
Jag älskade Little Brother-serien som handlar om övervakning. Ettan och tvåan är tydligt DIY-anarkistisk. Supermysig! Den tredje, Attack Surface, är mörkare men har också ett tydligare budskap om övergripande politiska åtgärder som behövs. Känns som att den anknyter tydligt till Snowdens NSA-avslöjande. Känns som att The Lost Cause påminner mer om den på så sätt att det handlar mer om ekonomin i stort.
Vad tycker du själv så här långt? Hur uppfattar du Cory Doctorow? Har du läst några andra böcker av honom?
Science fiction försöker inte (enbart) förutsäga framtiden, utan fungerar mer som en kommentar på nutiden. Tänkte mycket på det under läsningen av dessa kapitel, då det kändes som att det är väldigt mycket debatten som förs idag som ligger i fokus, inte nödvändigtvis en förutsägelse av hur debatten kommer ske om 20-30 år (eller när det nu ska utspela sig).
Science fiction does something a lot more interesting than predicting the future — sometimes, it inspires people to make a given future, and sometimes, it sparks people to action to prevent a given future. -Cory Doctorow Källa
Så kanske även ett försök att göra en “utopisk” vision av hur människor löser alla dessa kriser vi står inför, om man med “utopisk” bara menar att vi klarar av att försöka ta oss an dom. På samma sätt som Kim Stanley Robinson kallas för utopisk science fiction-författare för att han dels ger en realistisk framtidsvision av klimathelvetet men även visar hur man kan förändra den beroende på vilka vägar vi tar.
Vi ser en rad exempel på att boken utspelar sig i en framtid när man faktiskt har nått framgångar med progressiv lagstiftning på en rad områden. En Green New Deal har påbörjat omställningen, det finns en jobbgaranti, vapen verkar sällsynta, det finns ett fungerande samhälle på både byråkratisk och civilsamhällenivå. Det känns vagt solarpunk och ekosocialistiskt.
Sen finns det en del olösta problem, som kanske främst handlar om vad man ska göra med dessa gamla beväpnade MAGA-terrorister som är aggressiva motståndare till dom progressiva landvinningarna. Där kommer samtiden in i handlingen igen, t.ex. där debatten om “illegals” känns som en spegling av “border crisis” i södra USA och hur den utnyttjas av extremhögern. Men även hur Amerika är dekadent och håller på att förstöras inifrån, klimatförändringarna är iscensatta av Kina för att sätta USA i skuld, Green New Deal och jobbgaranti kommer förstöra ekonomin, etc. Detta skulle kunna vara talespunkter på ett Trump-valmöte i sommar.
Det mest intressanta exemplet måste ändå vara blockkedjan vs New Monetary Theory. Det är inte bara från MAGA-snubbar som invändningar mot Green New Deal finns, utan huvudpersonen möter det hos en av flyktingarna han är med och försöker hjälpa. Här är man på olika sidor av en ekonomisk debatt, men ser istället en konflikt som handlar om bästa sättet att lösa dom faktiska problemen snarare än bara hjärnröta. Här är ju Doctorow starkt pro-NMT och anti-crypto och det känns som vi får en debatt som han själv nog varit med om många gånger. Kritik mot NMT från cryptohållet brukar varna för konsekvenserna av regeringskontrollerade pengar som att det alltid leder till skenande inflation. Pengar är ett verktyg för kontroll och att regeringskontrollerade pengar gynnar rika, därför behövs det en “people’s coin” som garanterar sekretess för vanliga människor utanför statens kontroller. Green New Deal leder även här då till ökad statsskuld och även att människor hamnar i tvångsarbete, medan rika fortfarande lever på ränta på ränta.
“I see that. But you don’t see the real struggle. You’re thinking way too small. The reason the rich are so fuckin’ rich is that they bought Congress, bought the state governments, bought the judges and the sheriffs and the town councils for centuries. The reason they were able to do that is we let the government control the money. When governments control money, they can make sure their friends get it. We need a people’s money, a money that no one controls.” Honestly, I’d figured out that we were going to get here eventually but I’d held out hope. “Eighty-seven point six percent of all conversations about blockchain are nonconsensual.” She didn’t crack a smile. “Yeah, I know that joke, too. It doesn’t change the fact that some of the richest people in the world love your ‘Modern Monetary Theory.’ I know how that’s supposed to work, but do you know how it actually works? First, rich people who are scared that someone’ll turn off their government money spigots convince a bunch of well-meaning lefties that you can spend and spend without any consequences. Meanwhile, who do you think owns all that debt? They do. Rich people. And when it comes due, they’re gonna collect, from you, and your kids and your grandkids. “And don’t get me started on the ‘Jobs Guarantee.’ It’s a guarantee, all right: a guarantee that you’ll have to work for them for the rest of your life. If you can’t see that there’s a dangerously short line between a Jobs Guarantee and forced labor—”
Doctorows syn på crypto och vad det leder till var fokus i Red Team Blues. SPOILER: Guldår för bedrägerier, maffia och pengatvätt, utan att lösa några av dom riktiga problemen som marknadsföringen av cryptocoinsen påstådde.
Har finns en “contradiction” med mycket spänning: huvudkaraktären har inte ekonomiska skulder och en dyr vila mitt i staden.
Tack! Ja, den ekonomiska diskussionen är nog det mest intressanta när det gäller frågor som kopplas till väldigt konkret politik.
Äntligen igång! Lite senare än er andra. Tycker att det är spännande hur Doctorow långsam bygger upp en föraning till de spänningar som jag misstänker kommer utgöra drama senare i boken. Det handlar om att huvudpersonen och hans kompisar har en syn på politik som visserligen är yttervänster men 1) har en extremt naiv syn på staten och 2) helt och hållet alienerar högern. I konfrontationen med Ana-Lucia (om jag minns hennes namn rätt, sitter på lekplatsen och skriver) konfronteras huvudpersonen med det. Misstänker att det kommer fördjupas. När är nästa diskussion?
Ja, jag måste säga att jag gillar hans sätt att snacka politik via karaktärerna. Håller på att läsa Walkaway nu och den är ännu mer så 😀
Nästa träff ska vara 18 augusti enligt schemat. (Finns under en annan tråd i den här gemenskapen)
Diskussion kap 4 - resten av boken.
(Jag lyckades inte skapa ett nytt inlägg, kanske @MarquisdeCarabas@aggregatet.org måste skapa inlägget)
Idag är det bokklubb igen!
Kapitel 4 till slutet av boken.
Vad tänker ni om texten?
Vad är Corys poäng med boken? Är han helt för green new deal? Eller vill han något annat?
Det här med att invånarna kan gå ner till (motsvarande) Arbetsförmedlingen och få ett jobb för dagen typ när ma har lust, hur verkar det systemet fungera? Är det basinkomst som gäller och allt jobb är frivilligt? Eller får man ut något monetärt av att jobba de här temporära jobben?
Jag gillar boken! Färdig nu med de efterföljande kapitlena. Det är nu det börjar hetta till
