Därför gör det mig besviken att det alternativ som lagts fram av progressiva för att hantera förändringarna av X har varit att backa in i ett eget kuddrum. Kravmärkta plattformar som Mastodon och Bluesky har lyfts fram som alternativ för den som vill fortsätta konsumera korta textposter med gott samvete. Stämningen på båda har av evangelisterna beskrivits som ”Twitter före Musk”.
Vi är tilltalade här så varför inte diskutera? :-)
You must log in or # to comment.
En till röst! Signerad @Denvitadrogen@radikal.social https://laserjesus.se/valkommen-till-mitt-kuddrum/
Tar mig rätten att kopiera in @httpster@indieweb.social s kommentar också:
Min “nätvaro” ska inte reduceras till ett verktyg mot högerextrema edgelords. Jag lever mitt liv här och använder de verktyg som passar mig. Jag vill uppleva möten som inspirerar och utmanar mig. Jag vill ha konstruktiva samtal och gräl. Om reklam, avgifter, sugifiering eller shitposters gör detta omöjligt så kommer jag söka mig till andra platser. Att grafiska designers kallar detta för att “backa in i ett eget kuddrum” skiter jag fullständigt i. Fan vad trött jag är på folk som fortfarande tror att nätet består av olika torg där idéer skall slåss mot varandra. Ta din förståelse av nätet och dra tillbaka till 90-talet.
https://social.spejset.org/deck/@httpster@indieweb.social/113509448227630817
-
Vi har massor av kuddrum. Medlemsmöten, styrelsemöten, kommittémöten, planeringsmöten, fester, spelkvällar, afterworks.
-
I den mån man möter meningsmotståndare, varför inte göra det i rum som motståndaren inte äger? Jag går inte in på en bank och försöker övertyga personalen om socialism. Däremot kan jag röra mig i mitt kvarter, på arbetsplatserna, på lekplatserna, på lokaltidningens insändarsida, hyresgästmöten.
-
Bluesky kravmärkt?
-
Texten lider också av både en självupptagenhet och en historierevisionism typisk för twittrare. Jag var själv en riktigt intensiv twittrare länge. Sidan började absolut som ett nördigt särintresse för en specifik grupp. Ingen slump att jag kom in via Piratpartiet. Twitter har aldrig varit det där torget skribenten ger intrycket av, men Musk är nog jätteglad för gratisreklamen i att den bilden, som Twitter länge velat ha, sprids så friskt i vänstermedia.
Jag tycker dessutom att insändaren är rätt “i tiden” i sin syn på vad en “debatt” eller konflikt är. Att den endast är giltig om den sker mellan två poler som står så långt bort från varandra som möjligt.
Mitt liv är fyllt med konflikter och debatter. Bara inte mot folk som skriver “könsord till kulturskribenterna på Aftonbladet”. Tvärtom skulle jag mena att det är de mest fruktlösa debatter man kan ha. Eller som någon svarade mig på Mastodon: "Enligt samma logik borde alla vegetarianer hänga på Jensen’s Bøfhus och “ta fighten” med köttätare, istället för att välja andra alternativ och inspirera sin omgivning genom att agera annorlunda".
Och jag skulle vilja understryka @laxsill punkt 4. Twitter ÄR ett skyddat och perifert rum. De som tror att åsikterna man möts av där representerar de man kommer mötas av i majoritetssamhället är grundlurad. Det är bara inte vårt kuddrum, utan extremhögerns.
-
Allting har sitt rum, och vart företag under nätet har sitt rum. Födas har sitt rum, och dö har sitt rum. Plantera har sitt rum, och rycka upp det planterade har sitt rum. Dräpa har sitt rum, och läka har sitt rum. Bryta ned har sitt rum, och bygga upp har sitt rum. Gråta har sitt rum, och le har sitt rum. Klaga har sitt rum, och dansa har sitt rum. Kasta undan stenar har sitt rum, och samla ihop stenar har sitt rum. Taga i famn har sitt rum, och avhålla sig från famntag har sitt rum. Söka upp har sitt rum, och tappa bort har sitt rum. Förvara har sitt rum, och kasta bort har sitt rum. Riva sönder har sitt rum, och sy ihop har sitt rum. Tiga har sitt rum, och tala har sitt rum. Älska har sitt rum, och hata har sitt rum. Krig har sitt rum, och fred har sitt rum.
Om det blir debattartikelsvar så uppstår ju en sådan där liberal dialog som för tankarna framåt. Vem finns på Twitter, vem vill en nå, hur skapas infrastruktur som gör det möjligt för fler att organisera sig. Vad främjar organisering, mobilisering och byggandet av nya samhällen i ruinerna efter kollapsen?
