Intressant genomgång av problemen med små modulära reaktorer. Hypades enormt i senaste valrörelsen där dessa ansågs lösa traditionella problem med kärnkraft, exempelvis vara säkrare och mer kostnadseffektiva. Men Kårbergers genomgång pekar istället på svårigheter att utföra byggena samt hitta kunder på grund av höga kostnader.
Alltså:
- SMR är mindre ekonomiskt konkurrenskraftiga jämfört med förnybar energi.
- Det finns fortfarande tekniska och ekonomiska problem med SMR.
- Det är inte första gången som det finns överoptimistiska förväntningar på SMR.
You must log in or # to comment.
I Kalifornien har två intressanta saker hänt senaste månaden.
- Batterilager blev delstatens enskilt största energikälla vid ett tillfälle och försörjde hushåll och industrier med elektricitet i två timmar.
- Vindkraft, solenergi och vattenkraft producerade mer än 100 procent av Kaliforniens behov av elektricitet 30 av de gångna 38 dagarna.
Mycket intressant! Kolla här @magnus_andersson@aggregatet.org vad Rikard skrev. Rikard driver själv bloggen https://growsverige.se
Rikards blogg finns för övrigt på https://mediakollen.org (en annan tjänst som Konstellationen driftar)
Jag deltog på ett webbibarium med Kåberger om energiproduktion. Riktigt peppigt och intressant! Kul att det går bra för sol och vind
Hej, Jag är kompis med Jonathan sedan många år och vi diskuterade detta lite efter att han skrivit här. Jag gick just med i föreningen för att jag också vill bolla lite.
Jag är civilingenjör med examen från fysikalisk resurs teori på Chalmers. Jag känner igen namnet Kåberger väl men vet inte om jag diskuterat så mycket med honom. Tror han är på grann-institutionen.
Jag har dock en åsikt om sol och särskilt vindkraft. Jag stöter ofta på idén här i södra Sverige om att vi kan lösa alla energiproblem med stora vindkraftsparker till havs. Jag kan ibland förfäras lite över okunskapen i detta. Det är sant att man i likhet med solkraft skulle kunna likrikta om vindkraften till likspänning och sedan hacka upp den stabilt i växelström igen. Men detta leder till stora förluster i en ekonomisk kalkyl som redan är ansträngd så man gör inte det. Detta resulterar i att en vindkraftspark kan driva ganska mycket bort från de 50Hz våra apparater vill ha. Frekvensen är en konsekvens av hur fort propellern snurrar och vi kan inte ha oändligt många växlar på vindkraftverken så det är nära omöjligt att få ut rätt frekvens med styrning. Istället skyddas man av de stora reglerade kraftverken och att de är svåra att knuffa ur balans för ett litet vindkraftverk. Även om hela parken levererar 60 Hz in på nätet så är det för tungt att rubba hela nätet. Frekvensen avviker inte så mycket. Men det bygger på att vi inte har för mycket vindkraft.
Vidare har vi problemet när alla kommer hem från jobbet ungefär samtidigt och och sätter sina nya fina Teslor på laddning. Säg 20 000W per bil. Vindkraften levererar efter hur mycket det blåser och vi måste som sagt också se till så vi får ut 50Hz så blåser det mer måste vi undvika det med slakare vinkel på bladen tills vi kan byta växel. Om elnätet får en ny last så sjunker spänningen direkt. Det är inte 230 volt i vägguttaget utan mellan 220 och 240 volt och vi siktar på 230 som är i mitten. Men det bygger på att vi raskt kan dra på fler kraftverk när behovet kommer. Jag har lurat på om man skulle kunna ha en stor värme generator, som går på direktverkande el, någon stans uppe på vindkraftverket som kan sluka hela kraftverkets produktion. Då skulle vi kunna reglera vindkraften genom att stänga av de värmegeneratorerna när alla bilar kom hem från jobbet för att ladda. Men oavsett om det är rimmigt med mina stora värmegeneratorer så fattar ni problemet. Det är inte 230 volt av sig självt i vägguttaget, det är något vi måste kämpa för att bibehålla och i nuläget kan vindkraften inte hjälpa oss med det heller.
Batterier i garagen, stationära icke litium baserade sådana, och solpaneler på taken hade funkat dock. Kan man sedan lagstadga att garagen måste ha dålig anslutning till elnätet så de inte kan sluka 20 000w plötsligt så hade det kanske funkat. Hur dåligt och ur tiden vårt elnät är kan jag ge er ett annat exempel på för att illustrera. Jag ville ladda 32 mobiltelefoner samtidigt i ett klassrum. De snabbladdar på 22W vardera men laddarna kan dra 25 gånger så mycket ström de första 10 millisekunderna så ska säkringen inte gå måste man ta höjd för det. Jag behöver då ca 95 ampere till mobilskåpet för att kunna starta laddningen på alla telefonerna samtidigt ((22W*32telefoner/0,8 effektivitet)*25 för de första millisekunderna/230 volt). Det är två trefas kablar på 16A! För 32 mobiltelefoner! En skola kan ha 2000 elever. Tur att de inte alla laddar samtidigt. Så ni har något i att vi behöver effektivisera, eller som jag löste problemet med laddskåpen, säkerhetstimers som man kan starta 8 telefoner i taget med.
Vad tänker ni? är jag helt ute och cyklar i vad jag tänker? Kritisera gärna för jag har gärna fel men jag får inte ihop idén om mer oreglerad kraft. Texas är ett intressant exempel att kolla på, bifogar två länkar nedan om vad som händer när man inte tänker på reglerbarheten.
Länk 1, hur man skyddar nätet från att elda upp alla saker anslutna, inklusive stora delar av hela el infrastrukturen, när man misslyckas med att reglera https://en.wikipedia.org/wiki/Rolling_blackout
Länk 2, Texas, ett slutet litet när med mycket hög andel oreglerbar kraft, de talar om frusna vindkraftverk i artikeln men det intressanta är att de vindkraftverk som va i drift knappast kunde höja sin output när naturgasen stördes. https://en.wikipedia.org/wiki/2021_Texas_power_crisis
Du och jag @magnus_andersson@aggregatet.org har ju diskuterat den här frågan lite fram och tillbaka. Det verkar det finnas stora problem med kunskapsunderlaget i den allmänna debatten där det finns en allmän bild av hur elnätet fungerar som inte motsvaras av verkligheten. Jag har viss förståelse för behovet av reservkraft för frekvensreglering.
På ett sätt kan jag tänka att det finns ett fungerande elnät idag men det har växtvärk. Hushållen lider av bitvis höga elkostnader. Industrin kräver billigare el och sen finns det sektorer som behöver elektrifieras. Hushållen skulle behöva mer morot för att ha råd att energieffektivisera. Vi skulle t.ex. i vårt hus kunna halvera vår energiförbrukning med rätt åtgärder och då finns det fortfarande många andra hus som helt värms upp med direktverkande el. Industrins behov av billig el för tillväxt är jag kritisk mot eftersom tillväxt också innebär högre utsläpp av växthusgaser. Frikopplad tillväxt verkar i.a.f. än så länge vara en myt. Behovet av elektrifiering däremot ser jag som den mest kritiska faktorn, framförallt inom tung industri. Där uppstår ett ökande behov av el för att kunna gå ifrån fossila bränslen och där finns behov av socialt och ekologiskt nyttig produktion. Stål behövs för att kunna bygga bostäder, järnväg, sjukvårdsutrustning m.m.
Vindkraft verkar vara det billigaste sättet att snabbt öka kapaciteten till energiproduktion och då, om jag förstår dig rätt, uppstår ett lika stort behov av att kunna producera kraft för frekvensreglering. Det här skulle antingen kunna lösas genom att producera mer kraft eller lagra överskottet. Kärnkraft skulle kunna vara ett sådant alternativ, kärnkraft finns och står för en stor del av elproduktionen i Sverige. Kärnkraft är därför lätt att peka på som en lösning. Problemet där är att det kanske inte är en lösning, i alla fall inte så som en allmänt tänker sig att kärnkraftsinvesteringar ska ske.
Där uppstår några problem. Har jag förstått det rätt handlar det främst om tiden det tar att bygga ett kärnkraftverk och svårigheten att alls ro i land ett projekt. Det saknas investerare som är villiga att ta den risken. Staten verkar inte heller villig att gå in och ta de stora lån som skulle krävas för att finansiera ett bygge av ett kärnkraftverk. Då saknas aktörer som har kapacitet och vilja att bygga de här kraftverken. Små Modulära kraftverk verkar vid närmare granskning inte heller vara en gångbar lösning. Hur skulle ny reglerkraft praktiskt kunna byggas. Olja, kol och fossilgas är uteslutna. Kärnkraft verkar inte realistiskt.
Då återstår väl energilager som ett alternativ? Stora batteriparker, vatten som pumpas upp för att lagra rörelseenergi, lagring i värme? Eller att bygga en enorm överkapacitet i vindkraft som används för att elda för kråkorna när den inte behövs?
Hej Magnus!
Kul med diskussion och jag håller med om att kunskapsnivån bör höjas. Från “bägge” läger tror jag. Team kärnkraft och team inte kärnkraft.
Jag tror ju energilagring måste byggas ut i samband med att vind och sol byggs ut av den anledningen. Dels på mer “regional nivå” och dels på hushållsnivå.
När det gäller industrin känns det dom att vätgas kan vara en lösning. Men jag tror att pumpkraftverk är något som kunde utnyttjas mer. Speciellt när det gäller vindkraftverk till havs så borde det även gå med vindkraftverk med vattenlagring. Jag har för mig jag har sett det som ritning. Men annars lagring i gruvhål och annat.
Batterier är ju bra för att de direkt kan stabilisera. Så en kombo tror jag pä
Hej, Vätgas har för och nackdelar. Stålindustrin med flera har behov av att kunna trycka in bränsle i små trånga utrymmen och antända den där för att reglera sin produktion. Istället för fossila källor (naturgas) kan då vätgas va ett bra miljövänligt alternativ. Genereras på plats och användas ganska skyndsamt eller kanske förvaras en kort tid om man har stor överproduktion av ström på dagen med solpaneler tex.
Utöver det har vätgas tyvärr ganska kass energitäthet, det är inget man vill släpa runt på som bränsle. Jag mins ej uträkningarna exakt nu, va ett tag sedan, men gasen är stabil komprimerad med några hundra atmosfärer om man kyler den till -253 grader eller nått och då är energitätheten typ hälften av bensin i plasthink vid rummstemperatur.
Metanol eller metan hade varit bättre, då maximerar vi antal väte per kol iaf. Metan/metanol kokar inte heller bort av sig självt som väte. https://www.nyteknik.se/nyheter/hur-ska-framtidens-vatgastankar-halla-tatt/373162 Det är ju en proton och en elektron, om molekylen tillfälligt joniseras smiter den rakt genom ståltankens vägg som om den var ett nät mer än en vägg (ja vätgas är två väte atomer ihop men man tappar en proton på samma sätt ändå). Vätgas är bra i rymden för där kan du hänga tanken på utsidan av farkosten, där det är naturligt mycket kalt och gasen blir stabil. På jorden, inte så.
Men när behovet finns av brännbar gas för precitionsarbeten och den förbränningen är ganska nära i tiden, då kan industrin använda vätgas. Men både vätgas hemma som energilagring och vätgas i bilen skulle jag inte räkna med.
Som vänligt, rätta mig gärna här om jag har fel, detta är hur jag fått ihop vad jag vet, men jag vet inte allt om detta.
Spännande och bra genomgång. Jag har blivit mindre negativ till kärnkraft men har inte varit positiv till SMR p.g.a. att de skulle förväntas orsaka mer avfall dessutom. Det hade varit mer intressant att se förutsättningarna för nya generationers kärnkraft som kan återanvända gammalt kärnbränsle och därmed avlasta problemen med slutförvaring. SMR har från början känts som en populistisk handvändning mot missnöjet med industriella vindkraftsparker. Sen väcker det en rad följdfrågor, förutom de traditionella argumenten mot kärnkraft. Hur skulle elpriset egentligen påverkas av en utbyggnad? Vill vi som samhälle göra oss mer beroende av stat och marknad för vår kraftförsörjning? Och behövs det verkligen mer el?
Ja, jag vill inte påstå att kärnkraft är enda alternativet, bara att vi medvetet påverkar våra politiker så vi inte tvingar dem med opinion så vi hamnar i samma läge som texas med flera. Jag har länge tänkt att reglerbarheten va det viktiga men även trögheten eller massan i systemet är viktig enligt några eltekniker på mitt jobb. Att vindkraften inte ska orka knuffa nätet ur balans även om de försöker vrida upp till 60 Hz eller sänka till 48 Hz beroende på hur det råkar blåsa.
Jag har lite positiva nyheter här dock som jag såg just idag. https://www.nyteknik.se/nyheter/forsta-vindparken-ar-godkand-for-frekvensreglering/532977 De förenklar problemet något helt larvigt i sin beskrivning, både frekvens och spänning måste regleras men jag gillar att man börjar försöka reglera frekvens på vidkraftsparker.
Spännande!
Just av den anledningen känns det som att satsning på solkraft med lokal energilagning är vägen framåt. Elnätet får helt enkelt anpassas efter det
Nja, den sista frågan är värd att besvara först. Behövs mer el? Varför? Jag tror svaret är att locka till sig utländska direkt investeringar genom löften av stabil och billig el, eftersom det är det enda nyliberalt legitima sättet att skapa tillväxt och tillväxt är det enda sättet att öka levnadsstandarden dvs. se till att de superrika blir superrikare.
Sen kanske solkraft borde byggas ut för att ersätta kärnkraften, eller så är 4-5 generationens kärnkraft ett bra komplement som dessutom kan användas för att återbruka uttjänt kärnbränsle. Om en regering som är beredd att ta på sig enorma lån för att bygga ut, för annars lär det inte hända.
Det borde väl finnas utrymme att bygga ut biogas också som ett bra komplement. Komposterar ens Stockholmarna än ;) ?
Men ffa tror jag den vettigaste offentliga energiinvesteringen vore att subventionera energibesparing. En kalkyl för potentiell energibesparing skulle va spännande att se som SOU :D
Jag är rädd jag tror ni har lite övertro på energieffektivisering. Företagen som använder el tjänar massa pengar på att minnimera sin energiförbrukning redan. Antalet hushåll med direktverkande el kan väll inte va så många i nuläget? fjärrvärme, bergvärme, värmepump mm, är inte det ganska standard i alla hushåll? Stora offentliga hus har olika miljöcertifieringar för hur de mindskar luftflödet i antar liter per minut per rum för att minska energiförbrukningen.
Lägg på detta att vi går över till EL-bilar :-) från olja, och hur hopplöst underdimensionerat hela elnätet är för detta. Om hela nätet i Sverige är underdimensionerat, löser vi det genom att peta in mindre? Batterifabriken i norrland och den i Göteborg, de kommer äta ström och har inget alternativ till det, då det är ström de behöver köra in och ut ur batterierna, varv på varv, för att starta upp dem. Jag har diskuterat med några av dem i Göteborg hur vida de laddar upp vissa batterier genom att ladda ur andra så de inte bara ska eldar för kråkorna men jag tror de redan gör detta i någon mån. Det är väldigt strängt kontrollerade laddcykler dock så det kan va mycket svårt att få in sådant i många av cyklerna men kanske vissa längre långsammare cykler.
Vi kommer behöva mer el, inte mindre. och detta ska va något bra egentligen, för allt vi kan ta med el är saker vi inte behöver försörja med fossila bränslen istället. Det va dock länge sedan, typ 10 år sedan nått, som tyskarna hade sitt 1 miljion tak med solpaneler program. batterifabrikerna bör ju ha mycket solpaneler på taken kan man tycka. nybyggda hus med massa kontinuelig förbrukning. Dock lokaliserar de ju sig där de är, i norrland, för att använda vattenkraften men jag hoppas de bygger lite solpaneler iaf.
Just därför är ju fabriker i Göteborg lite hål i huvet. Typ, jaha, har ni extra ont om ström, här kommer vi med en ny fabrik som typ bara måste ha en massa massa ström. Hur tänkte man där? :-). Jag menar, norrland, island, fine men Göteborg? Suck.
Jag tänker nog mer att solpaneler på parkeringshusens tak i stan är en omedelbar lösning. Det är där bilarna redan står på dagarna när solen lyser. Hemma kan vi ha samma lösning men då behöver vi ju någon sorts bra stationära batterier för att lagra strömmen under dagen och ladda fordonen när de kommer hem på eftermiddagen, kvällen.
Vad har vi för bra stationära batterier som inte bygger på litium?
Jag tänker att det främst finns behov av elektrifiering för att växla från fossilt till förnybart. Sen behöver vi nog fundera på vad som är en rimlig levnadsstandard i förhållande till klimat. Hur levnadsstandardsökningar kan ske utan bekostnad på klimatet och att ekonomisk omfördelning är en nödvändig aspekt i detta.
Här återfinns en del tankar om elnätets stabilitet och behovet av energilagring. https://growsverige.se/2024/04/22/sverige-behover-snabbt-investera-i-mer-energilagring/
Sen funderar jag på livscykeln på solel. Hur mycket solel går att bygga ut, går det att elektrifiera produktionslinjer även där? Det vore ju bra om solpaneler producerades i demokratiska länder istället för i Kina.
Ja, stöd till energieffektivisering borde vara prio
